Räcker inte till
Känslan av upprymdhet försvann nästan direkt efter spelningen i onsdags.... börjar allvarligt fundera över vad mitt problem är.
Varför ska jag gå och vara deppig och ha en klump i magen av oro hela tiden?
Trots att tröttheten är överväldigande måste jag bara sysselsätta mig hela tiden. Varför är jag rädd för att stanna upp, tänka och känna efter?
Jag har så många måsten och krav som jag känner att jag inte hinner med. Jag går runt och har dåligt samvete över att jag inte gör det jag borde. Jag vill ju göra såååå mycket... men tiden räcker inte till.
Jag räcker inte till.
Allt behöver inte vara perfekt, DU behöver inte vara perfekt - INGEN är perfekt. Var bara du! Vi alla runt om dig älskar dig som DU är.
Rensa bland alla måsten och krav - alla är inte viktiga - bara du är viktig.
Det mest underbara du kan göra för oss närmaste är att vara rädd om och snäll med vår goa Jenny.
Älskar dig mitt hjärta.
Puss /Mams
måsten??? Jag har rensat bort ALLA måsten! Jamenar... Det ordnar sig ju ändå på nå underligt vis. Gjort om alla "borde" till kan vara bra å göra om jag orkar. :p
Dessutom har alla klumpar i magen den här årstiden, men vissa av oss känner igen klumpen och får lätt panik för vi känner igen den som den DÄR klumpen å sen får vi panik för DEN klumpen har vi inte tid med och då stressar vi ännu mer och.... Jävla höstångest, den anpassar sig inte för ångestallergi-personer som oss. Kram kram å välkommen upp :)
(Tur att du förstår vad jag menar för nu får jag lite ångest över alla de som läser det här å inte känner mig... måste kanske förklara mig. Hm nä måste e ett fult ord säger skalman!)
Hörru kusinen - du är så klok - lite som min idol Ior.
Kram till både dig och Jenny.
Moster/Mams
Hej söt! Var alldeles förlänge sen! Vore jätteskoj om du ville komma och hälsa i vårat nya hem!!:) Sköt om dig gumman! puss puss
