iamlovesick

Åkte direkt till Öfvre Valla Hills efter jobbet. Där fick jag förutom både middag och matlåda *tack gumman* utstå ett outlidligt tjat om att grannen inte hade någon bil. Jag tror att jag hörde just meningen "Jag har ingen bil" närmare 70 ggr inom loppet av 1½ timme!! Ha ha ha. Det var ett jäkla gnäll under middagen och under tiden jag färgade grannens hår.
När väl hårfärgen var ursköljd så hittade grannen, som förövrigt letat heeela dagen *ironisk*, en ursöt bil som just hade lagts ut till försäljning på blocket, och hon blev som galen. Den bilen skulle hon bara ha.

Så hon stack iväg snabbare än blixten och köpte den, själv satt jag kvar med en häpen min.... kan man bli så galen i en bil? Men jag förstår henne samtidigt... hon behövde en bil och just den bilen var verkligen urgullig. Det var nog kärlek vid första ögonkastet för henne.

Natten var riktigt jobbig.... jag sov oroligt, vände och vred på mig och vaknade tillslut av att jag grät högljutt. Tur att N var där och höll om mig. Då kändes allt genast mycket bättre. Jag undrar vad han har för knep för att få mig att må så otroligt bra?

Love J